Follow on Bloglovin

I go solid but don't get me wrong.

2012-10-11 15:33:00
När jag var sexton år älskade jag bandet The Rasmus. Inget sånt där "åh, jag älskar den och den sången", utan nej, min besatthet av detta band visste inga gränser. Jag lyckades till och med vinna sångaren Lauri Ylönens autograf vilken fortfarande står inramad på mitt nattduksbord. Precis idag för exakt fyra år sedan var jag helt utom mig av lycka för då skulle jag få se detta band live för första gången. Igår, nästan exakt fyra år senare, såg jag dem för andra gången. Trots att min besatthet har minskat radikalt sedan jag såg dem sist kan jag ändå konstatera att de fortfarande är grymma på scen.
 
De spelade inte många låtar från nya albumet vilket jag var tacksam över eftersom jag inte ens har lyssnat på det i sin helhet. Många av deras största hits men också mindre kända låtar från deras riktigt tidiga album fick vi höra, och en akustisk session med ett fåtal låtar lyckades de även klämma in under den en och en halv timmes långa konserten. All in all, awesome konsert som verkligen var värt pengarna. Eftersom de ska ha paus på obestämd tid och Lauri Ylönen även sa att han inte vet när vi kommer ses igen så vet jag ju inte om jag någonsin kommer se dem igen, men om de har konsert i närheten på nytt kommer jag nog troligtvis stå, alternativt sitta, där jag också.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0